Nu har spurten börjat. Om exakt två veckor ses vi i Göteborg. Dags alltså att börja göra alla måsten i den här stan och dess omgivningar. Idag badade jag i Starnberger See – något jag sett fram emot sedan jag kom hit. Inte för att det råkar vara en alldeles vacker sjö, utan på grund av dessa små inledande rader i 1900-talets viktigaste dikt, T S Eliots The waste land (1922)
April is the cruelest month, breeding
Lilacs out of the dead land, mixing
Memory and desire, stirring
Dull roots with spring rain.
Winter kept us warm, covering
Earth in forgetful snow, feeding
A little life with dried tubers.
Summer surprised us, coming over the Starnbergersee
With a shower of rain; we stopped in the colonnade,
And went on in sunlight, into the Hofgarten,
And drank coffee, and talked for an hour
4 juli, 2008 kl 6:48 f m
Det är en fantastiskt fin liten blogg du har. Och snart kommer du hem, det blir fantastiskt fint det med! Inte för att vi brukar ses var och varannan dag här i Göteborg, men du har verkligen fattats den här våren.
Om några timmar lämnar jag västkusten för en helg mellan slätt och skog. Tjejkväll i hamnen, spelning med Mats och Shakespeare på gräsgården står på programmet.
Kram!